onsdag 16 juni 2010

Fyrverkerier

Igår var första dagen vi satt på kontoret och gjorde något, Hanna och jag. Vi kollade upp saker och mejlade runt. Fick en del gjort i alla fall. Sen visade Aynur oss gamla stan (jag kommer nog lägga upp bilder senare). Sen gick vi till Bulevar och kollade in havet och människorna som gick runt. Bulevar är strandpromenaden här i Baku. Rent och nybyggt. Människor som vandrade fram och tillbaka. Sen fick vi träffa Pervana för första gången. En väldigt trevlig kvinna som tydligen gått ner massa i vikt tack vara en akupunkturpiercing vid ena örat. Intressant. Enligt henne funkade det bra. Tillsammans med henne och Annika gick vi till Mirvarı, en uppstajlad resturang i sovjetstil alldeles vid havet, och åt en trevlig middag med Heidi. Heidi arbetar som lärare i norska på ett universitet här men flyttar en snart. Två år har hon bott här men nu är det dags att lämna Baku.
Även ikväll ska vi träffa norrmän. Eller rättare sagt norskor, vi ska möta en tjej som heter Line och gör praktik på Norges ambassad. Hon verkar trevlig och skulle ta med sig en vän som också var norsk och lärare. Kan nog bli en trevlig kväll med lite tips om Baku och liknande.
Men tillbaka till gårdagskvälen. Som jag nämnde igår så var det en helgdag, och detta firades stort på strandpromenaden! Man hade smällt upp en scen med artister och det var folk överallt. Annika, Pervana och jag försökte ta oss en rask promenad längst med havet men vid scenen var det proppfullt med människor och svårt att komma förbi. Men vi lyckades och när vi skulle åka hem började det dundra för fullt. Det var fyrverkerier. Och inte var de små eller några, nej nej det var en monstershow som höll på säkert en halvtimme. Detta är någon som slagit mig här i Baku. Mycket är renoverat och nygjort och de flesta affärer du ser är dyra. Armani och Gucci. Det läggs ofantliga summor på ett fyrverkeri på en helgdag folk inte verkar veta vad den firar. Men samtidigt vet man att landet har ett stort problem med internflyktingar och 49 % av landets befolkning lever under fattigdomsnivån. Prioriteringarna i det här landet känns helt skeva! Bara här inne i Baku kan man tydligt se skillnaden mellan centrum och där människor bor och lever på riktigt. Jag blir så ledsen när jag ser detta. Allt är bara fasader och yta. Men folk är trevliga.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar