Åsnebloggarna fria!

Nu är de fria, de så kallade åsnebloggarna Emin Milli och Adnan Hajizade. Så nog nånga av er vet fängslades de förra året för "huliganism" efter ett bråk på en restaurang i Baku. Men det var uppenbart att det inte var bråket utan deras politiska åsikter som låg bakom deras domar på 2½ respektive 2 år.
Så igår släpptes Adnan och idag Emin. Det har självklart mottagits med glädje och Emins facebooksida är fylld med gratulationer och glada hälsningar. Men betyder detta att den azeriska regeringen blivit mer öppna och toleranta mot sina politiska motståndare? Antagligen inte. Snarare är det väl någon slags försök att blidka omvärlden och visa sin tolerans efter det kritiserade parlamentsvalet för snart två veckor sedan då bara en oppositionell kandidat tog sig in i parlamentet.

1 november

Tiden rullar på i Baku. På söndag är det val, men jag känner att jag inte har någon vidare koll på valrörelsen. Har man ingen tv och inte heller förstår azeriska är det lite svårt att hänga med. Men ibland snappar man upp en del. Igår blev jag visad ett klipp från en tv-sänd valdebatt där en av kandidaterna flippar över rejält och börjar skrika saker som knulla din pappa till sin motståndare. Kanske inte den mest givande valdebatten och det får inte heller oppositionen att se så bra ut. Visst kan jag förstå hans frustration, men till och med azeriska politiker borde väl förstå att inte låta sig provoceras på det sättet i direktsänd tv. Hur som helt var det lite lustigt att se klippet.
Om någon som läser min blogg skulle förstå azeriska kan ni se ett klipp från IRFS:s presentation som vi var på häromdagen. De presenterade resultaten från sin bevakning av radio- och tv-kanaler inför valet. Som vanligt här i Azerbajdzjan var kanske inte presentationen den bästa, de måste verkligen lära sig att jobba med det speciellt när de, som i detta fallet, presenterar sina resultat för människor från andra länder som är vana med bättre presentationer. Men det var intressant, jag lärde mig lite om vad som hittills har hänt i valrörelsen. Många tjuvknep, som att lura oppositionskandidaterna att titta i fel kamera, används av tv-stationerna.

I övermorgon ska jag och Hanna till universitetet och träffa studenter som läser internationella relationer. En av tjejerna som vi jobbar med på WARD jobbar även som lärare där och hennes elever ville gärna träffa oss. Så vi ska komma på något vettigt att berätta för dom om Sverige. Ska man ta en standardpresentation med köttbullar, blonda tjejer och midsommarstänger eller ska man presentera det Sverige som är våran verklighet? Sånt som vi tycker om med Sverige. Vi sitter och klurar lite just nu. Jag vet en sak jag saknar med Sverige i alla fall, det är det här:


Åhhh kräftor.

Men ännu mer saknar jag det här




och det här




och något så enkelt som en sån här



Men förutom ätbara saker så saknar jag nog mest en dusch med tryck i, varmvatten, isolering, en säng, duntäcke.






Och självklart den här!!








Men längtar hem det gör jag inte. Nu är det nästan bara två månader kvar här, hur ska jag hinna med allt?